Skitpass

Avslutade året med ett experimentellt löppass. Gjorde om försöket att ta mig runt "konstgjord sjö" men stoppades av skit.

Man kan säga mycket om Bulgarien. Antoaneta tycker illa om att jag fotar och lägger märke till de dåliga sakerna. Det må vara sant. Men att behöva gå över ån efter vatten för att hitta nåt snyggt - i Burgas - känns inte heller rätt.

I dag gjorde jag mitt första försök till joggingpass. Det har mentalt tagit lång tid att förbereda mig för att springa under de förutsättningar som råder här. Jag är inget direkt fan av löpning och asfaltslöpning är inte heller nybörjarens grej. Här tvingas man ju också till stor del springa på bilvägar, då det inte finns parkeringsplatser för alla bilar.

När jag nu gav mig av hade jag tänkt göra ett nytt försök att ta mig runt ett område med vatten som enbart avskärmas från Svarta havet av en bil- och en järnväg. Det ser på kartan ut att vara en fin runda och det är ju trist att springa tillbaka samma väg. I somras gjorde jag ett försök med cykeln men stoppades av grindvakt och obegriplig text. Nu tänkte jag att stranden mot Svarta havet borde vara fri att vistas på. Men säg den önsketanke som är verklighet. Några hundra meter från att komma fram till en väg som finns på kartan stoppades jag av äckligt avloppsrör ur vilket skitdoftande vatten strömmade rätt ut i havet. Så det blev samma väg tillbaka. Gick långsamt. Dels för att jag är klen men också för att jag sprang på den lösa sandstranden...