Antoaneta hade - i smyg - bestämt sig för att jobba hemifrån i dag och gick inte upp klockan 07:00. Således gjorde inte jag det heller. Spontant öppnade jag ögonen 08:10 med känslan av att ha försovit mig och insåg raskt bittert att chansen att hinna fram till 8:30 inte fanns. Inte kunde jag ta tåget heller för även då skulle jag komma fram för sent. Som krydda på det har mitt bakhjul pyspunka. Ett hundratal pumpningar krävs för att bakdäcket ska bli startklart.
Jag har fortfarande inte hittat den ultimata vägen till jobbet. Och den bästa tidpunkten att reka nya (gen)vägar är inte direkt när man redan är sen, om än frestande att tro det ska vara möjligt att kapa minuter.
Det knepiga med att cykla till jobbet - och vara försenad - är att anpassa tempot lagom högt för att slippa kyla av mig utanför när jag kommer fram. Hög hastighet = kort tid på cykeln men desto längre tid utanför i avkylningssyfte. Lägre tempo kan leda till eventuell brist på kylande motvind i förhållande till ansträngningen. Lagom dos av motvind och ansträngning borde vara optimalt - men faktorerna påverkas också av den temperatur som råder.
Dagens I-landsproblem :)
2 kommentarer:
Ja ja ja...men hann du i tid????
Tolkningsfråga :) Hann inte i tid till den tid jag sagt jag skulle komma fram till (mellan 8:30 och 9:00), utan 9:01 blev ankomsttiden istället. Däremot gjorde det inte så mycket. Jag var inte sist på plats :)
Skicka en kommentar