26 dec. 2008

Backigt

Efter dagens backintervallpass i Nybohovsbacken var det andra passet på två dagar ett faktum. En fin bedrift. Men ack så jobbigt det blev.

Per och jag slog våra träningsplaner ihop i rondellen vid busshållplatsen i Liljeholmen. En känd mötesplats inför späkpass i backen mot Nybohov.

Det blev fem gånger uppför den flacka bilvägsbacken. På somrarna tar den runt två minuter. Nu hade klockan bråttom och passerade oftast 2:30 min. Därefter körde vi de avslutande fem backförningarna uppför den brantare backen som slingrar sig från sjön Trekanten. Det ville jag egentligen inte, eftersom är både svag och saknar möjlighet att växla ned från "storklingan" fram.

De första tre gångerna av fem gick rätt bra. Lyckades "kitta" luckan som Per fick i den brantaste delen på slutrakan. Men det kostade. Toppade 195 slag. Samtidigt som Per lyckades pressa sin sega puls allt högre blev mina ben allt mer sega. Per drämde till med en helt okay tid i det sista försöket; 2:13 min. Min bästa tid nu blev istället precis strax under 2:30. I somras körde jag upp på mindre än två.
Den gladaste nyheten för dagen - bortsett från att själva passet blev av - var att gps-cykeldatorn fixade mina "varvtider" automatiskt efter att jag först tryckt var jag ville ha dem. Skönt. Det var tid jag behövde för att släppa på min frambromsvajer som segat ihop sig i kylan.

Dags för service?

Inga kommentarer: