Dryg en vecka efter promenadeländesmånaden är över har latheten infunnit sig. Nu kan jag knappt förstå hur jag ska orka cykla till jobbet igen.
Förfallet är grymt snabbt. Allt man läst i glansiga kvällstidningsbilagor som till exempel att 33 upprepningar av något leder till en vana är påhitt. I allafall behövs bara några dagar för att sätta den vanan ur spel; om vanan är en lättsam sådan det vill säga.
I veckan har jag installerat om min dator. Tagit bort mitt Acer-influerade operativsystem och börjat på nytt. Det går undan faktiskt. Visserligen tog det ett tag att hitta lämpliga drivrutiner och den ständiga uppmaningen att koppla upp sig mot internet för att ta emot dessa drivrutiner var ju sjukt när det ju bland annat var just nätverkskortet som inte fungerade. Låg humor.
Annars har jag också skaffat en ny skitcykel. Eller jag vet inte ännu för den håller på att byggas av en ålderdomlig cykelaffär i Gamla stan. Det blir intressant. Det hela började med att jag lämnade in den gamla pärlan på reparation utan att de klarade av det. Därmed låg det nära att skaffa en ny gammal cykel. Vi får se.
Nytt boende måste införskaffas också illa kvickt. Bostadslösheten står för dörren...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar