22 nov. 2009

Gott med bitter eftersmak

Det blev gokart med grabbarna och Eva i dag. Stämningen var på topp inför alla racen tre och kul var det men eftersmaken blev lite bitter.

Shit, jag måste ha tappat stinget. Förra gången jag körde gokart under tidigt 2000-tal fick jag till de snabbaste varvtiderna. Nu, med Renault Scenic på parkeringsplatsen blev jag nästan sämst. Och varje åk tror jag bjöd på sämre varvtider. Otränad kanske? Eller fel bil på parkeringsplatsen? ;)
Jag, Antoaneta och Mario pallrade oss iväg till Hammarby sjöstad för fight med Eva, Per K, Hjalle, Peter E, Louise och Micke S. Jag trodde vi skulle komma försent då gps:en sa 15:29 beräknad ankomsttid - men vi kom först! Micke och Louise låtsades vara vid Tyresö slott så de skulle bli över timmen sena. Tror de inte blev riktigt så sena - blott tillräckligt för att inte själva köra :)

Första race-omgången blev en flopp. Jag och Peter E fick ingen bil och fick stå kvar och sura medan övriga gänget nötte däck. Viktig träning om intet och min tävlingskänsla fick sig en törn.

Per K körde som en raket. Är det månne E4-körningarna med turbo-Saaben eller det gamla klippkortet på den förra hammarby-gokartbanan som gett bra träning? Han blev trea i sitt heat med alla forna spårvägare efter sig i listan. Därefter blev det match med alla inklusive mig och Peter. Tror Per vann den också och jag blev fyra. Åk två var en pärs. För att vi skulle kunna köra sista racet tillsammans fick jag och Peter åka en gång när resten av gänget vilade.

Bilen som Per tidigare kört och som visade sig snabb "nr 13" var en best för en kille med späd överkropp och trötta armar som jag. Jag pallade helt enkelt inte med finlirsstyrningen! Sparade på rörelser och drog till med rejäla stoppsladdar i nästan varje kurva. Vet inte vilken placering jag fick men inte var det rekordtider. Sista racet - direkt efter det armtröttande andra gick bättre. Bilen var lättstyrd och uppmuntrade till finlir med ratten. Men - varvtiderna blev dagens sämsta. Märkligt. Kanske var bilen lättare i fronten och därför mera lättstyrd - och samtidigt sämre framhjulsgrepp?

Mario visade sig från sin näst bästa sida - sovande - genom hela perioden i hallen. Först i kebabhaket när alla ätit upp och var redo att dra hemåt bjöd han på en försmak av sina röstresurser.

Inför nästa sammandrabbning måste jag ta tag i mitt liv. Träna överkroppen eller kanske öva lite på Solvallas parkeringsplats med Scenicen? ;)

Inga kommentarer: