Skrapan

Den 20 september invigdes Stockholms nya galleria, "Skrapan" i den gamla skatteskrapan. Jag var jätteschysst och följde med Antoaneta ut för att kolla på kläder. Lockbetet var att vi skulle kolla på annat också.
Strategin var att vi tog oss till Slussen på olika sätt; jag med billig cykeltransport och Antoaneta försökte få valuta för sina 20,7 kr resekostnad per dag med SL-kortet. Det gick vägen men jag höll på att sprängas av min nyfunna bitterhet. Jag är en bittergubbe som gärna klagar på andras beteende nu för tiden :)

Vi kom alltså Slussen och skulle promenera TILL den nya gallerian. Så hade jag uppfattat det. Men så blev det såklart inte. Gatan kryllade visst av intressanta butiker som vi bara var tvungna att besöka. I en av butikerna nästan på toppen av Götgatan rådde skum stämning. Hög pulserande basfrekvent musik och människor av modemedveten karaktär. Jag trodde många av dem var inhyrda för att ge stället nåt slags utstrålning. Jag höll på att spy. Fotomodell-tjejer och noppa-ögon-bryn-och-trimma skägglinjen-killar med svängiga frisyrer. Sånt kan bli för mycket för en gammal norrlänning där manlig omsorg sträcker sig till att ha någorlunda rena kläder på sig :)

Efter att min hjärna hettat upp sig av alla saker att irritera mig över kom vi till "Skrapan". Det var smockat med folk. Stanna-direkt-efter-dörröppnings-klassikern dök upp direkt. Grattis. Folk är SÅ inriktade på vad de själva vill nu för tiden. Vadå hänsyn? Vadå se sin roll i allt som händer i ett trångt utrymme? GAH, jag blev galen en smula men snart skulle det ordna sig. En våning upp fanns frustrations-stillande teknik för hela slanten. Pulsen sjönk och harmonin infann sig tämligen direkt.

Klämde på några äpplen som stod uppradade på stiliga möbler. Apple-datorer alltså. Det var iMacar och MacBookar. Jag gillar den svarta MacBooken hårt. Den har en rad nackdelar men är ack så snygg. Utsidan är ju viktigast i längden, eller hur? ;)

Sen skulle vi tugga på något. Vi hittade en vegetarisk restaurant på Bondegatan. Jag fick för mig att jag varit där förut för några år sedan. Känslan av att vara där var politisk. Fick för mig att folk där var såna där galet politiskt medvetna. Ja, sådana som gärna talar om det i allafall. Och gärna visar sin ställning genom att göra exponerade val. God mat var det i allafall. Inte jättebilligt men stora mängder och fri påfyllning. Härligt. I´ll be back. För jag faschineras också av politiskt engagerade människor. Särskilt när engagemanget verkar sitta enbart på ytan...