Med kasdäck i fiskartorpsskogen

Det har blivit några mil den här veckan. Några samlades ihop under ett TT på den berömda fiskartorpsbanan i onsdags.

Då Per "Atlas/Alfahanen" Kumlin drabbats av högtemp i kroppen blev det bara Micke S och jag som skulle göra upp i skogen. Jag hade väl inte oddsen på min sida direkt men eftersom Micke är en späkare av rang hade han hittat på ett sätt att göra banan jobbigare: upp för halva slalombacken extra. Banomläggningen innebär sannolikt 30 sekunder längre varvtid och betydligt tröttare ben. Det nya i kråksången var att jag skulle köra den gamla banan.

Inför starten släpper jag ut överskottsluft ur bakdäcket jag maximerat under förmiddagen. Det var nämligen tomt innan. Framdäcket lät jag däremot vara - vilket visade sig vara en fet miss! UST-däck tenderar att fungera mycket bra med lågt lufttryck - men kör man med för lågt - som jag - så tenderar trycket att minska rätt fräckt.

Starten går och jag känner att framdäcket e lite svajigt i första kurvan. Bara att bita ihop. Vid första mötet med slalomsvängarna nedför slalombacken är jag och Micke på samma plats! Kul att inspireras av draghjälp ytterligare en gång på första varvet. Det blev ett kortvarigt nöje även om jag tydligt kunde se att det inte var några dynamitladdningar i Mickes ben efter den extra backen - eller av någon annan anledning.

Första varvet går på 9:22. Inte alls någon rekordtid. När jag körde ett enda varv innan semestern körde jag i allafall några sekunder snabbare. Det andra varvet brukar gå snabbare då c:a 30 sekunder startbacke saknas. Resultat: 4 sekunder snabbare. Skit också.

Framdäcket blev allt mer svåranvänt. Hade drabbats av kas- och krängdäck. Framhjulet ålade fram även på raksträckorna och om jag stod upp bildade det komprimerade däcket en konstant "jätteuppförsbacke" framför mig. Svettigt. Några av utförslöporna höll på att sluta i katastrof när jag inte kunde hålla spåret utan gav mig ut i grönsakslandet med diverse smaskiga brännässlor som extra krydda.

Ut på fjärde varvet kom jag bara halva innan lufttrycket i framhjulet var så lågt att jag fick genomslag i plan mark om jag stod upp. Så jag åkte till den hemliga omklädningsplatsen och pumpade upp framhjulet. Micke hann köra sitt fjärde och ett halvt till innan jag gav mig in i leken igen. Tänkte att jag skulle köra ett helt varv med lämpligt lufttryck för att se hur jättemycket bättre det skulle gå. Så blev det inte. Istället blev det den långsammaste tiden: 9:23.

Varvtider inklusive luftmättat sista varv. Exklusive två halva varv:

1) 9:22, 2) 9:18, 3) 9:22, 4) x:xx, 5) 9:23

Jämna varv. Men med lite mindre semesterkänsla i ben och hjärta kan jag säkerligen bräcka dessa tider.