
Egentligen menar jag inte att min blogg är välskriven - men det jag vill peka på är att mitt fokus är på att inte göra fel. Att inte skriva fel. Att ha punkter i slutet av meningarna och börja med stor bokstav. Att inte skriva helt som jag tänker. Och i slutändan blir det tyskt stelt och ointressant. Gött.
Bloggen jag läste däremot var full av fel - och fullkomligt intressant och begripbar ändå. Det mest slående var att mycket handlade om obegripbara saker men som var skrivna så personligt att jag i allafall tror att jag förstår. Hur man nu kan förstå obegripliga saker. Jag kände mig själv ytlig som få gånger förr. Bloggen handlade en hel del om platser jag varit på. Inte fysiskt men mentalt. Och det var lite najs att läsa. Jag har alltid känt på mig att hon haft "mycket i rulling" där bakom sina ögon men platsen vi setts på är inte ideal för djupare analys av sådant. Bloggen där emot...
Tänk om jag skulle börja skriva om saker som är "mig" mera? Det kan vara en svår balans mellan statisk redogörelse för en dags innehåll och hur en dag egentligen i form av upplevelsernas betydelse och tyngd säkerligen lägger ett fett fokus på någon enstaka händelse framför dagens helhet.
Härmed känner jag att jag inte orkar förklara mig mera - så jag tackar för mig. :D
Yes!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar