Allt e inte guld som glimmar har vi ju vetat länge. Snart kanske några vet att megapixlar och en massa färger inte heller är en garanti för att grejen ska va bra.
Det var ett inlägg till en teknikartikel jag reagerade lite på bara. En diskussion att 262-tusen färger på en mobiltelefonskärm var skit i jämförelse med moderna 16,7 miljoner färger som börjar dyka upp i branschen. Jo, jag tackar jag.
Min gamla sketna 4-megapixelkamera tar bättre bilder än 5-megapixel-supermobilen Nokia N95. Och hur kul är det att ha 16,7 miljoner färger på skärmen som består av 76800 pixlar? När man kollar på bilder lär man i allafall inte lyckas se några fler färger än så per bild. Vad glad man måste vara att dryg 16,6 miljoner av färgerna inte syns :)
När de första färgskärms-mobiltelefonerna dök upp med 256 färger och sedan lite drygt 4000 färger kunde man tämligen lätt se skillnaden men nu...? Det sägs att människor kan se mellan 4- och 6 miljoner olika färger. Vad glad man blir att ens teve eller mobiltelefon då kan visa 16,7 miljoner färger...
Äsch. Vem bryr sig?
3 kommentarer:
Jag skiter it!
Erkänn att det kryper i byxorna på dig när du hör om alla dessa tekniska finesser. Tacka vet jag svart/vit skärm på mobilen!
Näe, jag? Inte skulle väl jag dreggla över siffror? Det är väl inte likt mig?
När mobiltelefonerna kom kunde jag inte fatta att de skulle ha skärm alls. Bortsett från att visa siffrorna möjligen.
Slutfinessen e ju bara att siffror i rätt kvantiteter kan fylla sin funktion - men inte alltid. Ibland är siffror bara siffror utan speciell funktion.
Skicka en kommentar