
På vägen hem i väntan på 55:an hem stannade jag till i Humlegården. Ville såklart leta WLAN. Fann några stycken men folk är ju så noga med säkerheten nuförtiden, så inga nät var öppna med lätthet för mig. Å andra sidan hade jag bara fyra minuter på mig innan bussen skulle komma enligt tidtabellen.
Busstabellen ljög förstås. Jag blev väl stående där tio minuter för länge. Egentligen hade jag kunnat åka T-bana hem. Men det är så kul att åka buss ibland. Dessutom är det inte så många som gör det. På vägen kan man snappa upp ett o annat trådlöst nät också. Men sällan så länge att det hinner hända något produktivt. Bussresan var het och långsam. Väl hemma hade jag bara 20 minuter på mig att äta mat och byta om.
Jag kom iväg fem minuter för sent. Det skulle väl gå att ta sig till Älvsjö på 25 minuter? Ja. OM inte bilister, fotgängare och cyklister vore druckna av den nyfunna sommarvärmen. Det var länge sedan jag träffade på så många förvirrade varelser som inte förmådde att rätta sig i logiska led och finna sin rättmätiga plats i tillvaron. Nejdå först till kvarn oavsett om de hade mjöl att mala eller ej. Jag är rödljustillbedjare. Stannar alltid. Nåja kanske till 99%. Det gör inte så många andra cyklister så jag kör intervallträning med dem. Jag kom 7 minuter för sent till Älvsjö. Backträningen gick skapligt bra. Lite svårt att få upp pulsen på konstant hög nivå men ändå. Totalt nästan 3 timmar pass för mindre än en timme hårdkörning. Ska det vara nåt det? Kul är det i allafall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar