Konditionstest

Man ska ju inte blotta sina svaga sidor brukar det heta bland cykelbloggarna ute i landet. Men jag tänker i allafall avslöja att jag i dag utförde ett konditionstest i experimentellt syfte igen.
Det var ännu ett test av den portabla syreupptagningsmätaren. Förra gången var det Bosön som stod bakom testet, i dag var det Idrottshögskolan GIH i Stockholm. Jättekul för mig att testa mig gratis. Ett sånt här test är ju annars rätt fett dyrt, vi snackar tusenlappen sisådär. Det jobbiga är dock att det inte rör sig om enbart ett test utan två. Två fet-jobbiga test på två dygn alltså. Dessvärre har jag också valt att förlägga dessa test på morgonen.

Jag tyckte att det gick trögt ganska snabbt. Redan under uppvärmningsfasen. Då är det lätt att bli orolig. Jag ville bara kliva av och glömma allt. Men det gjorde jag såklart inte. Så beslutsam är jag ej. Däremot är det klart att jag hade kunnat pressa kanske en minut till men det hade nog enbart inneburit en massa mjölksyra. Sannolikt nådde jag maximala syreupptagningen. Värdet var ingen höjdare men upp emot fyra "testvärdesenheter" högre än i december. Maxpulsen blev blott 196 i dag jämfört med 202 i december. Kanske var det den arla morgonen som tog skärpan ur sinnet och maxprestationen ur mitt grepp.

Det återstår att se i morgon...